Svenska

För 100 år sedan gavs en märklig bok ut. Den hette Profeten och talade till såväl kristna, muslimer och judar. Det var inte så konstigt för författaren var uppvuxen i en liten stad i Libanon där alla levde i endräkt oavsett religion. Unge Gibran sög åt sig av lärdomen i de olika religionerna och tog med sig den speciella vishet som Mellanöstern erbjuder i sitt verk Profeten. Verket han skapade under åren 1902-1923 blev en av världens mest lästa böcker.

Vigvatten och korstecken, rökelse och reliker ... Bikt, rosenkrans och pilgrimsfärder ... Kanske förknippar du allt detta med katolsk tro. Men varför lever dessa traditioner kvar och vad har de för plats i människors liv idag? I Livets tecken introducerar Scott Hahn 40 katolska riter och seder i varsitt kort kapitel. Han beskriver dess bibliska rötter, historiska bakgrund och bemöter vanliga invändningar och missförstånd. Dessutom visar han hur dessa andliga skatter kan användas i vår vardag och hjälpa oss att leva nära Gud. Varje kapitel avslutas med en kort text att begrunda. Texterna är skrivna av stora kristna tänkare, lärare och helgon från olika tidsperioder i den kristna historien. Livets tecken är en utmärkt handbok för den som inte bara vill lära sig om katolsk tro utan också på allvar vill leva ett katolskt liv.

Med Martin Luthers föreställningar om samhället som ett hushåll, styrt av föräldrar, etablerades en modell för samhällsorganisation som blev viktig i Norden under 1600- och 1700-talen. Då de nordiska klostren avvecklades med den lutherska reformationen bildade hushållen den nya ramen för det kristna livet. Tio Guds bud ersatte klostrens regler, morgon- och kvällsbön ersatte klostrens tideböner och hushållet kom att bli den givna och legitima gemenskaps- och organisationsformen. Relationen mellan föräldrar och barn blev därför normativ långt utanför det som idag kallas familjen. Detta är utgångspunkten i denna antologi. Här introduceras analysbegreppet hushållsstat för att beteckna en teologiskt grundad stat som både var organiserad som ett hushåll och som bestod av och byggde på hushåll i mindre skala.    <br/><br/>Inom äldre nordisk forskning brukar hushållets centrala plats i det tidigmoderna samhället förknippas med den svenske kyrkohistorikern Hilding Pleijel och dennes tes om Hustavlans värld. Utifrån ny forskning styrker författarna i denna antologi Pleijels grundantagande. Detta sker dock på ett sätt som Pleijel själv nog knappast hade föreställt sig.    <br/><br/>Antologin inleds med två kapitel som uppdaterar forskningsläget. I andra kapitel studeras hushållets historiska och samtidigt teologiska roll på olika nivåer under tidigmodern tid -- i det dagliga vardagslivet, i kyrkans undervisning och i statens övergripande organisering.    <br/><br/>Studierna binder samman forskning från Danmark och Sverige och erbjuder komparativa perspektiv på hushållets utgestaltningar i respektive rike. De svenska och danska hushållsstaterna hade sedan 1500-talet både varit i konflikt och samtidigt delat luthersk bekännelse. Rikena både liknar och skiljer sig från varandra. Exempelvis visas ett gemensamt nordiskt drag att hushåll inte enbart styrdes av fäder, utan av båda föräldrarna.   <br/><br/>Medverkande författare:<br/><br/>Urban Claesson <br/><br/>Gorm Harste <br/><br/>Bo Kristian Holm <br/><br/>Karin Hassan Jansson <br/><br/>Nina Javette Koefoed

Journalisten Charlotte Rørth var inte en religiös eller andlig sökare, när Guds Son bokstavligen visade sig för henne och talade till henne i en landsortskyrka i Úbeda i Spanien. Erfarenheten kom som en mental och fysisk blixt och tvingade henne att ta sitt moderna rationella liv i beaktande. I boken Jag mötte Jesus. En motvilligt troendes bekännelser berättar Charlotte Rørth hur hon, som kritiskt granskande journalist plötsligt drabbas av det starka mötet med Jesus och hur hon hanterar upplevelsen efteråt. Det är fascinerande att läsa om hur hon gör allt för att rationellt förklara sin upplevelse: Kan det vara epilepsi? Stress? Lika intressant är att se hur omvärlden reagerar när hon berättar om sin upplevelse. Helt plötsligt ses hon, som tidigare ansetts som så rationell, skarp och begåvad som en skör, hopplös excentriker. Läsaren får också följa med Charlotte på en resa tillbaka i litteraturen och historien om den historiske Jesus, och vi finns där när hon besöker forskare inom medicin och psykiatri, präster och andliga guider för att hitta kunskap och förståelse kring vad hänt henne. Jag mötte Jesus är en personlig, existentiell berättelse om tro och tabu i Skandinavien, där religiösa upplevelser och erfarenheter är något av de mest privata definitivt något att hålla för sig själv om man vill undvika att bli sedd som psykiskt obalanserad eller komplett galen. Boken kom ut i Danmark 2015 och har där blivit en oväntad läsarsuccé. Charlotte Rørth är flitigt bokad som föreläsare inom existentiella frågor.

<b>Tankar från fåtöljen</b> <br/><br/><br/><br/><i>Sara Kamfors</i> <br/><br/><br/><br/><i>Det stökiga garaget fladdrar förbi i mina tankar och jag suckar högt. Det är inte så olikt mitt liv ändå, det där garaget. Söndrigt och helt i en salig röra. Jag tittar på korset och tänker på Jesus som kom hit för att städa upp i mitt liv, frivilligt. Städkostnaden blev gigantiskt stor, men den är redan betald. </i> <br/><br/>Mellan kök och vardagsrum står två grå öronlappsfåtöljer. De befinner sig i hjärtat av hemmet. Där hämtar Sara kraft och glädje inför en ny dag och ser med tacksamhet tillbaka på dagen som gått. Där samlar hon sina tankar, och tankarna har blivit till texter livsberättelser som rör sig i gränslandet till den personliga andakten. Genom hennes blogg har många funnit stöd och uppmuntran av texterna. <br/><br/>Livet blev inte som Sara hade tänkt sig. Hon lever med ständig smärta och orkeslöshet, men sjukdomen har öppnat upp ögonen för det som är allra vackrast i livet och det vill hon dela med sig av. <br/><br/>I <i>Tankar från fåtöljen</i> tar Sara med dig i texter om citronfjärilar, nunnor, popcorn och toner från en bastuba. Den andas hopp genom allt det svåra det är som om ett stråk av helighet glimmar till.

Jean-Marie Vianney (1786 - 1859) hade inget gott läshuvud, men han hade det som är viktigare: en stor kärlek till Gud. Efter stora besvär med sina studier blev han prästvigd och levde sedan nästan hela sitt vuxna liv som kyrkoherde i Ars-sur-Formans, i närheten av Lyon i sydöstra Frank- rike. När han började sin kyrkoherdetjänst i Ars, som på den tiden var en liten by med omkring 200 invånare, kom han till en församling där nästan ingen gick i kyrkan längre. Efter att fader Vianney sått Guds ord och vattnat, och Gud givit växten, blev hela trakten förvandlad. Varje dag kom det folk från när och fjärran i stora skaror för att bikta sig för den helige Jean-Marie, som nu blivit en av Frankrikes mest älskade präster. Obegåvad som han var mänskligt sett hade han nästan ingenting, men genom sin stora kärlek till Gud hade han ändå allt! Han helgonförklarades år 1925 av påven Pius XI, och år 1929 utnämnde samme påve honom till skyddshelgon för alla världens kyrkoherdar. Jean-Marie Vianney Kyrkoherden i Ars är skriven på ett klart och tydligt språk och är en lämplig introduktion till helgonet som, trots att han nämns i Allhelgonalitanian, för de flesta nog bara är känd som "kyrkoherden i Ars".

Jag Och Du [Bok / Inbunden]